lördag 5 december 2009

Halvtidsshow

Hälften av resan - check. Det har gått väldigt fort - och oerhört sakta - vi har sett, gjort, ätit och druckit en massa. Därför känns det rätt overkligt att vi ska fortsätta med det lika länge till. Det är som helt fantastiskt och alldeles underbart.

Det firar vi med tio never before shown-bilder.*


Bara meter från skylten som lovar att Gud fixar tömmer Stefan magsäcken på innehåll samma väg som det kom ner. Förmodligen dåligt tillagat griskött på bbq-stället är min orsaksgissning.


Så här såg det ut.


Stefan ser sitt livs första kackerlacka på gata i New Orleans. Sån oförställd glädje växer inte på träd.


Stefan demonstrerar mikron i vår 70 kvadrats lägga i Granbury - tanken var ett matigt och fantastiskt roligt inlägg om hur rymligt vi bodde. Det inlägget blev mer spartanskt, det blev det här.

Stefan och jag har lämnat avtryck i vit sand. Stefans mer kryssande och försiktiga.
Mina mer rätt på. Precis tvärtom mot för hur det är i städerna.

Cool, hipp, häftig och trendig i flannel. Skjorta: Wallmart, 9,50$

Nöjd och naken i skogen i New Mexico, som bara gav och gav av sin vackra natur.

Nära dödenupplevelse när en långtradare kommer körande åt fel håll på I40.
Näe, den släppas av en annan långtradare men en cool o häftig bild.
Jetset-svenskarna vid ett av världens sju underverk... En googling senare
vet vi bättre men upplevelsen har inte bleknat av listmakarnas otänk.

Sur i Sedona. Stefan: Ja vad säger du? Jag: Nu åker vi ifrån
det här skitstället och hittar den jävla donken-skylten.
Tydligen gör hög höjd att bakfyllan blir värre...


En halvtidssummering är listan med saker vi sa att vi skulle göra som aldrig blev av - bara en punkt: att trekka till botten av Grand Canyon. Stefans skinnjacka och Converse är inte optimala och en fjällräven-jacka gör ingen till en hikare, därför skippade vi vad som förmodligen är en fantastisk upplevelse. Skyltarna på vägen ner gjorde beslutet lättare. De beskrev Boston maratonvinnaren Amy´s hike, hon hette inte Amy men det spelar som ingen roll, hon dog.

Vi har helt enkelt fantastiskt kul mest hela tiden. Ibland blir det lite sura morgonminer på oss båda men efter en tyst timme i bilen brukar det lossna - ofta ligger lösning i att Stefan jämför ett landskap med något från Sagan om ringen. "Det ser ur som Mordor", "Men alltså, det ser ut som stället där hobbitarna bor... Fylke" eller "Men det där ser i alla fall ut som Mordor".

Så slutsatsen: 30 dagar till känns som alldeles för kort tid.

/n

*Jag hade storslagna planer på att skriva om allt fantastiskt vi varit med om under de senaste 30 dagarna men det är så svårt att komma ihåg saker när det är så mycket. Dessutom hjälper det inte att vi nu ska ut och ta en gravöl för resans första del i afterski-staden Flagstaff. Därför blev det lite bilder för jag ville så otroligt gärna lägga upp något.

2 kommentarer:

  1. Ja, det verkar som om ni har kul på er resa! Tänkte passa på att skicka ett grattis till Niklas som har namnsdag idag, den 6 december.

    Ha en fortsatt toppenresa - and be careful out there :-)

    /Lars och Markus

    SvaraRadera
  2. Jag önskar att jag var en så pass empatisk och trevlig kille att jag önskar er 30 lika underbara dagar till som ni haft. Men nu börjar jag bli trött på detta.
    Jag: Själv i regnigt och svinkallt blåshål till svensk huvudstad. Ständig allmän bitterhet och urusel ekonomi.
    Ni: På time-of-your-life-resa som verkar vara hur värd som helst - och upplevandes historiska saker som unika donkenskyltar.

    Nä, nu får det fan vara nog. Fler motgångsinlägg eller så tappar ni en trogen läsare.

    //Bitter man på 25 vårar

    SvaraRadera